GrattisFilip!

Till Filip,

Fan vad tiden har gått. Du fyller 18 och jag kan knappt fatta det. Vi har känt varandra i princip hela livet, men ändå känns det som att vi bara har börjat. Som att allt det bästa fortfarande ligger framför oss.

Du har alltid funnits där för mig. Alltid. Även när andra inte gjort det. Det finns ingen annan jag har en sån connection med som jag har med dig. Du är verkligen som en bror för mig.

Jag älskar allt vi gör tillsammans. Varje lägereld, varje skratt, varje helt sjukt dåligt beslut vi har tagit. Det spelar ingen roll vad vi gör — det är alltid roligt med dig.

Jag bara längtar tills vi går ut gymnasiet och kan göra precis vad vi vill. Utforska världen. Bergen. Landskapen. Bara utmana oss själva mer och mer. Bli rika tillsammans. Starta real estate-företaget. Bo ihop. Leva livet på riktigt.

Och jag menar det — du får fan inte skaffa tjej och dissa mig eller stanna kvar i Hedemora-hålan. Vi har för mycket att göra, du och jag.

Vi har så mycket framför oss tillsammans. Det bästa vi har gjort hittills är ingenting mot vad som kommer — och det säger rätt mycket med tanke på allt vi redan har hunnit med. Jag är stolt över att få kalla dig min bror, Filip.